Där borgmästaren är gud

Ett paket cigaretter eller miljontals euro. Det händer överallt, hela tiden.  I Rumänien har den utbredda korruptionen gjort stöld till en normalitet.

– Vad finns på den adressen? Det är ju ett farligt område, säger taxichauffören misstänksamt
och rattar Dacian med säkerhetsbälten omöjliga att knäppa, mot Strada Amurgului i Rahova.
Bukarest är uppdelat i sex tårtbitar med en borgmästare i varje.
Sektor 5 rymmer både stans fattigaste områden och Ceausecus gigantiska lyxpalats.
Taxin bromsar in utanför en skola omgärdad av höga stängsel. Skolan delar Rahova i två världar.
På ena sidan människor med arbete och inkomster. I ett nedslitet ghetto på den andra, nästan bara romer. Där är är asfalten sprucken, innergårdarna fyllda av sophögar och lägenheter utan toalett, rinnande vatten och värme går att hyra för 250 kronor i månaden.

Gåvor från borgmästaren
Leonard Andreescu, ansvarig för Rädda Barnens skola för barn med speciella behov, står mitt
på skolgården. Han är lång, skrattar ofta och har svart blankt hår i en hästsvans.
För honom är korruptionen en del av vardagen.
– Runt jul och före val brukar det delas ut extra pengar till barnfamiljerna här i området.
De får skriva på att de har tagit emot 300 euro, men får i verkligheten bara hälften. Resten går ner i borgmästarens ficka. Den som protesterar blir utan nästa gång.
Så fungerar välfärden i sektor 5, säger han och skrattar som om han just dragit ett skämt.
Leonard Andreescu beskriver ett samhälle där stöld har blivit en normalitet och borgmästare med fickorna fulla av skattepengar köper fastigheter för 15 miljoner dollar kontant, ändå anses göra
en insats för folket. Det är svårt att förklara för utomstående hur omfattande korruptionen i Rumänien är, säger han.
– En muta kan vara ett paket cigaretter eller miljontals euro. Det händer överallt, hela tiden.
Folk kämpar emot men när civilsamhället är svagt känner människor sig övergivna av myndigheterna. This is a state of insecurity, konstaterar Leonard Andreescu frustrerat.

Brist på tillit
Oana Borcan är doktorand på Handelshögskolan i Göteborg och forskar om korruptionen i sitt hemland Rumänien.
– När människor inte kan lita på systemet uppstår en ond cirkel, säger hon och beskriver hur bristen på tillit fräter sönder samhället och allianser i stället byggs runt familjen och klanen.
Mutor och kontakter i stället för meriter. Makthavare som styr utifrån egna intressen.
Tyst lydnad i stället för kritiska frågor.

Mötesplatser viktigt
I jämförelse med Rumänien är förtroendet för systemet stort i Sverige. Men börjar korruption läcka in där tilliten är stor kan även förtroendet vara en nackdel.
Utan kritiska frågor blir det lätt grumligt kring upphandlingar, anbud och avtal.
Att många i Rumäniens maktelit nu börjat lagföras för korruption är bra men ska förtroendet hos allmänheten återupprättas krävs rättvisa straff, enligt Oana Borcan.
–Det håller inte att fängelsedomar omvandlas till frigivning mot borgen eller att förskingrade pengar aldrig krävs tillbaka säger hon.
Hon menar att verklig förändring behöver också byggas underifrån. Löner måste gå att leva på. Och för att individer ska kunna bilda en kritisk massa krävs också mötesplatser.
– Annars kommer känslan av maktlöshet att bestå. Särskilt på landsbygden. Där är borgmästaren fortfarande Gud, säger hon.

Faktaruta
Transparency International är en organisation med säte i Tyskland vars uppgift är att bekämpa korruptionen
i världen. Av 175 länder på Transparency Internationals rankinglista över korruption i länder ligger Rumänien på 69:e plats. Sverige ligger på fjärde plats bakifrån räknat.
DNA, National Anticorruption Directorate, startades 2002 och är en åklagarmyndighet speciellt inriktad på bekämpning av korruption på mellan- och hög nivå i Rumänien.

2019-02-18T05:52:05+00:00