Lugnar ner utan vapen

I början kallades han för ”övertrevlig mingelpolis”. Nu används dialogpoliserna i allt fler sammanhang. Utan vapen försvarar Fredrik Dahlgren allas rätt att uttrycka sin åsikt. 

Under årets Pridefestival kommer ett tiotal dialogpoliser att finnas på platser. Uppdraget är att underlätta för alla deltagare som vill föra fram sin åsikt.
– Det finns alltid grupperingar som vill hindra andra, särskilt militär- och polisanställda, från att delta, säger han.
Dialog där orden tagit slut. Lugna ner där våldet bubblar upp. Två och två följer poliserna paraden.
– Det är ett mjukt och bra sätt att ha polisen närvarande. Att vara två gör att den ene kan fortsätta en dialog även om den andre har kört fast, säger Fredrik Dahlgren.
I Göteborg är han ensam heltidsanställd dialogpolis men har ett tiotal utbildade kollegor att kalla in vid behov.

Stor utredning efter upploppen
Under upploppen i Göteborg 2001 jobbade Fredrik Dahlgren som piketpolis. Han tyckte sig ha varit med om det mesta. Men maktlösheten när demonstrationerna urartade och gick polisen ur händerna är fortfarande något av det värsta han upplevt. En vän och kollega fick ansiktet brutalt krossat av en gatsten. Han räknar händelsen som avgörande för att han blev dialogpolis. Upploppen åtföljdes av en stor utredning. Hur ska svensk polis hantera liknande situationer
i framtiden, så att man inte är med och skapar dem? Att bemöta situationerna med mer öppenhet innebar slutet för sköldarna som i stället ersattes med förstärkta bilar och bussar på plats.
En särskild polistaktik med fyra konfliktreducerande principer mejslades fram: kunskap, kommunikation, underlättande och differentiering.
–Det sista betyder att man på ett snyggt sätt plockar ut de som ställer till det. I en stor folkmängd är det är ofta en jätteliten grupp som söker konfrontation. Men det gäller att hantera det på rätt sätt så att man inte får hela demonstrationen emot sig. Då kan det bli helt fel, säger han.
Redan innan EU-toppmötet 2001 fanns en föregångare till det som är dialogpolisen i dag.
Men den hann aldrig få fäste innan upploppen helt förändrade spelplanen. Dialogpolisen startade
i Sverige 2002 och fick ordentlig fart 2005. Inspiration hämtade man från Danmark som efter flera incidenter redan var igång med ett kommunikativt koncept.

Obefintligt förtroende
Fredrik Dahlgrens mobil ringer ofta under intervjun.
Det gjorde den knappast när han började som ansvarig dialogpolis 2006. Inför sitt första uppdrag sökte han upp Osynliga partiet som samlats i Brunnsparken för att demonstrera.
Hann fann dem, men ingen ville prata med honom. Förtroendet för polisen var obefintligt.
–Jag fanns där för att ge spelreglerna och underlätta för dem att föra fram sitt budskap.
Inom grupperingarna varnade man för att polisen nu börjat med ”övertrevliga mingelpoliser”.
– Under demonstrationen gick jag jämte partiledaren och sa att han behövde inte svara,
bara nicka. Inte världens bästa dialog men jag fick fram mitt budskap och det var alltid en början, berättar Fredrik Dahlgren.
Dialogpolisens förtroendekapital består av flera byggstenar. Att inte bära tjänstevapen är
en av dem. I Malmö och Stockholm jobbar dialogpoliserna sällan eller aldrig obeväpnade.
I Göteborg gör man det alltid.
–Vad vi märkte var att vissa strök sig nära oss för att känna av om vi bar vapen. Att jobba obeväpnat bygger förtroendet på ett helt annat sätt. Men de som bär dialogvästarna måste vara trygga med att jobba så, och de som är uniformerade måste veta när de ska gripa in, förklarar han.

Måste vara neutral
Varför är de här, hur engagerade är de, hur långt kan de gå? Polisens kunskap om grupperingen skapar en trygghet som märks utåt.
– När någon står och skriker en rakt i örat gäller det att veta varför, säger Fredrik Dahlgren och syftar på fotbollsmatcherna där dialogpolisen i bland används för att hantera supporterklackarna.
Under 1 maj jobbade han under Nordiska Motståndsrörelsens demonstration i Falun.

Ska samhället låta nazister få marschera och sprida sina budskap på gator och torg?
– Det är här jag får bevisa att jag är neutral. I rollen som dialogpolis ska jag ju underlätta för alla grupper i samhället att uttrycka sina åsikter, inom ramen för lagen, säger Fredrik Dahlgren. De här grupperingarna är små men har ofta starka åsikter. Då är det ännu viktigare att spelreglerna följs. Och det är ju regelverket vi skyddar, säger Fredrik Dahlgren.

Faktaruta
Dialogpolisens syfte
Sverige har drygt 35 dialogpoliser som används över hela landet. Syftet är att underlätta för alla grupper
i samhället att uttrycka sina åsikter inom ramen för lagen Grunden för arbetet är att skydda den lagstadgade demonstrationsfriheten.

Särskild polistaktik
Grunden i särskild polistaktik består av fyra konfliktreducerande principer: kunskap, underlättande, kommunikation och differentiering.

2019-02-18T06:05:22+00:00